Jag är inte rädd.

Foto: Den bästa Elin Kero ♥

 

I min kursportal på Facebook (samlingsgrupp för alla som gått kurs hos mig, över 1400 medlemmar nu!) skrev en tjej ett väldigt bra inlägg angående lön, hur tjejer sällan vågar ta plats och att det ofta känns fult att tjäna pengar. I tråden så skrevs det att vi tjejer får lära oss tidigt att inte ta plats och att inte synas för mycket, och så är det verkligen. Jag har alltid varit väldigt utåtriktad, orädd och framåt vilket har skapat enorma problem för mig främst under skolåren. Jag var väldigt mobbad från första klass tills jag gick ut nian och "anledningen" var för att jag vågade säga emot och alltid hade svar på tal. Min lärare sa till mig att jag fick skylla mig själv för att jag bad om det men jag vägrade att låta det bli sanning, jag lät aldrig mobbarna vinna. Tyvärr resulterade det ändå i en dålig självkänsla som satt i under gymnasiet och tillsammans med tsunamin skapade det en väldigt tuff tonårstid för mig. Under de första åren som egen företagare hade jag enormt svårt att ta kritik. Jag kunde få hundra positiva kommentarer men det var den där enda (anonyma) kommentaren som jag ändå mindes mest. 

 

Det tog lite tid att hitta hit jag är idag. Många gråtiga kvällar där jag varit osäker på mig själv, inte vågat höja mina priser och jämfört mig med andra, men jag hittade mig själv tillsist. Sedan några år tillbaka är jag väldigt orädd, självsäker (på ett ödmjukt sätt) och tydlig med vad jag tycker och vad jag vill. Jag skäms inte för att säga att jag tjänar bra med pengar på det jag gör även om det inte är min drivkraft, och jag vågar säga nej till jobb som inte ger mig något konstnärligt eller ekonomiskt. 

 

Jag vill med detta inlägg uppmuntra främst tjejer att våga ta för sig mer, att sluta ursäkta er själva hela tiden. Jag är självklart för jämställdhet och tycker vi har mycket att ändra på i Sverige, men faktum kvarstår att vi ändå har det jäkligt bra när man jämför med resten av världen. Jag tror på att försöka göra skillnad i sin egen tillvaro, vara sin egen hjälte och ta kontroll över sin egen situation, ingen annan kommer springa in och ge dig löneförhöjning för att du förtjänar det, du måste visa att du gör det. Jag kanske sticker folk i ögonen nu men jag upplever väldigt sällan diskriminering i mina jobbsammanhang, för att jag vågar ta för mig och de jag träffar har respekt för mig pga det. Jag kan bli hånad på Fotomässan för jag tar bilder med kort skärpedjup och det är många som tycker jag tar mycket plats men inte för att jag är tjej, för att jag, Emelie vågar sticka ut. Jag upplever inte ojämställdhet på samma sätt som många andra, och jag vill tro att det beror på hur jag beter mig, hur jag bemöter samhället och människor jag träffar, jag låter dem helt enkelt inte trampa på mig. Senast igår blev jag hånskrattad åt i telefonsupporten när vi hade problem med vårt bredband. Killen i andra luren tyckte det var hemskt lustigt att vi hade uttag i väggen men då vi har fiber är det inte märkligt alls. Istället för att bli förnärmad att han skrattade sa jag "Ursäkta men varför skrattar du åt min fråga, det är väldigt otrevligt". Han stammade fram en ursäkt och även om det var ett väldigt litet exempel i sammanhanget så stod jag upp för mig själv och tolererade inte det. Han fick sig en läxa och jag kände mig bättre för jag vågade stå upp för mig själv, förstår ni hur det påverkar? 

 

Jag inser att inlägget kan vara lite spretigt, men jag hoppas min poäng gick fram, ni får jättegärna skriva en kommentar vad ni tycker och om ni har egna exempel. Jag är så himla glad över att läsa om så många som vågar satsa på sin dröm, höja priser och ta för sig som gått kurser hos mig eller läst min blogg, det om något är en drivkraft! Jag vill förändra hur människor ser på sig själva, en liten bit i taget ♥